En livsförändring - Diabetes mellitus
Att drabbas av en kronisk sjukdom och acceptera den är en process som tar olika lång tid beroende på personens tidigare erfarenheter och livsstil och är därför unik för varje person. För personen kan det största problemet vara att behöva börja med medicinering. Att drabbas av diabetes mellitus är för varje enskild individ en avgörande livsförändring och kräver insikt om sjukdomen för att förutsättningar ska kunna ges i att själv få kontroll på sin livssituation. Sjuksköterskans roll är att vägleda, informera och stötta. Sjuksköterskan skall vara lyhörd för vilken egenvårdskapacitet den enskilde individen har menar Jahren Kristoffersen (2001). Med hjälp av vägledning av sjuksköterskan lär sig personen att känna igen kroppens signaler och får en förståelse för hur blodsockernivån i blodet kan skada kroppen, såväl när det är för lågt som för högt. (Jahren Kristoffersen, 2001).
Enligt Jahren Kristoffersen (2001) skall sjuksköterska vägleda individen och få denne att känna att hon eller han själv har ett val av att ändra sin livsstil för att fullfölja sina mål och livsvärden. Enligt Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) måste vikt läggas på att läsa av personens signaler om hur denne mår och hur han eller hon upplever sin livsvärld. Livsvärldperspektivet vill betona människans upplevelser och erfarenheter. Det belyser vikten av att se hela individen och se hur personer upplever sin hälsa eller lidande. Här talas det även om personens välbefinnande och dennes vård. Personer har också olika förutsättningar i livet menar Pellmer och Wramner (2007) då det beskriver människans copingstil vilket är medfödda egenskaper, och copingstrategi som är förvärvade egenskaper. De menar att personen har olika förutsättningar för hur de möter och hanterar påfrestningar i livet. (Jahren Kristoffersen, 2001). (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). (Pellmer & Wramner, 2007).
Ericson och Ericson (2002) förklarar att kraven på patienten är stora och att egenvård har en central betydelse. Detta kan för personen vara både ångestladdat och upplevelsen av att känna sig ensam kan vara stor. Oron kan vara stor och det är sjuksköterskans uppgift att ge stöd och berömma, inte tillrättavisa eller förebrå. Som nämnt tidigare så kan patientens värsta fasa vara att ta insulin själv. I sådana situationer måste sjuksköterskan motivera och verka som stöttpelare både vid med- och motgångar. Målet är att personen själv skall klara av sin diabetes både vad det gäller medicinering men även ansvar över kost och motion. Sjuksköterskans har till uppgift att få individen till förståelse för sjukdomen, att han eller hon kan hantera sin sjukdom och att personen känner mening i livet. Hultgren (2002) förklarar begreppet KASAM (känsla av sammanhang) där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är väsentliga. Sjuksköterska ska enligt KASAM stärka individens positiva tankar. Om personen med diabetes mellitus får insikt om sin sjukdom, kan hantera den och upplever meningsfullhet i vardagen har sjuksköterskan arbetat utifrån detta synsätt. Detta är en salutogen värdegrund där fokus läggs på det bra och det friska. (Ericson & Ericson, 2002). (Hultgren, 2002).
Komplikationer av ett långvarigt, högt blodsocker
Enligt Ericson och Ericson (2002) finns en rad symtom som särskilt bör vara medveten om. Bland annat är det ökad törstkänsla och stor urinmängd vilket indikerar på ett högt blodsocker. Ett ständigt högt blodsocker är mycket skadligt för all vävnad i kroppen. (Ericson & Ericson, 2002).
En obehandlad eller en misskött diabetes mellitus kan orsaka ett flertal komplicerade tillstånd. Framförallt blir kärlen drabbade av ett högt blodsocker. Kärlens endotel är inte beroende av insulin, vilket medför att glukos kan passera utan hjälp av insulin. Det kan resultera till att artärerna blir förtjockade och förlorar sin spänst. Det kan i sin tur orsaka en skada på hjärna, hjärtats kranskärl, njurarna och de nedre extremiteternas kärl. Enligt Ericson och Ericson (2002) kallas skador på kroppens stora artärer för makroangiopati. Skador som uppkommer i aterioler, kapillärer eller venoler heter mikroangiopati. Sådana skador ser främst på ögon, nerver, hud och njurar. Diabetiker erbjuds regelbunden kontroll av sina ögon viket sker på ögonklinik bland annat på grund av näthinneförändringar i ögonen. Fotvård är kostnadsfritt för alla diabetiker då dessa personer ingår som riskgrupp av utveckling av bensår på grund av nedsatt blodcirkulation och känsel i fötterna. Känselnedsättningen är orsakad av att de insulinberoende cellerna i kroppen skadats av ett långvarigt högt blodsocker. Resultatet av en hög nivå av glukos i cellerna är att glukos omvandlas till sobitol. Sobitol verkar toxiskt på cellerna och skadar nervcellerna. (Ericson & Ericson, 2002).
När årskontroll utförs vid besök hos sjuksköterskan kontrolleras känseln i fötterna, metoden kallas monofilament där sjuksköterskan kontrollerar känsel på och under stortå samt lilltå. Dopplerundersökning utförs för att undersöka blodcirkulationen i underbenen förklarar Björkman och Karlsson (2006). Blodtryck, vikt, midjemått, blodsocker samt HbA1c kontrolleras också. Enligt Bjurväng, Gehle och Åkesson (2000) är HbA1c ett snittvärde på blodsockret under en period av tre månader, den tid det tar för de röda blodkropparna att nybildas. Metoden är tillförlitlig då glukos binder sig till de röda blodkropparna. (Björkman & Karlsson, 2006). (Bjurväng, Gehle & Åkesson, 2000).
Livsstil – kost och motion
Personen kan beskriver att hon/han alltid varit aktiv men att de senaste åren blivit mer inaktiva. Enligt Almås och Kondrup (2006) har de personer som lider av fetma en öka risk för att drabbas av diabetes mellitus, typ 2. Att personen kommer till insikt med vad kost och motion är en viktig del i processen och även hur medicinering samspelar med detta. Är andra i familjen också drabbade av diabetes mellitus ökar behov av livsstilsförändring för hela familjen. Här är sjuksköterskans roll mycket betydande då människors livsmönster är hårt präglat och nya vanor och rutiner måste naturligt arbetas fram. Enligt Orvik, Johansen, Gullestad och Birkeland (2006) upplever anhöriga att de inte fått den utbildning och det stöd som de hade önskat när deras make eller maka drabbas av diabetes mellitus. Som sjuksköterska bör man vara uppmärksam för intresset av information och utbildning av sjukdomen för att de anhöriga skall känna delaktighet och meningsfullhet. Sjukdomen är något som påverkar hela familjen och sjuksköteskans roll är att ge bästa möjliga vård och förutsättningar för personen men diabetes mellitus och dennes närmaste. (Almås & Kondrup, 2006). (Orvik, Johansen, Gullestad & Birkeland, 2006).
Det är nödvändigt för personen att få förståelse för vad som innehåller socker, vad som är sunda matvanor och vad det finns för alternativ. Återigen är det sjuksköterskans roll att vägleda och informera. Det är personen själv som ska vilja leva ett sundare liv och själv sträva efter att utforma nya levnadsmönster menar Jahren Kristoffersen (2001). Sjuksköterskan har till uppgift är att kartlägga personens matvanor. Uppmuntra sunda val av livsmedel och informera om vad som ger en stabil blodsockernivå. Det är viktigt att hålla en stabil blodsockernivå för att få personen att leva ett så gott liv som möjligt. Detta går att påverka genom god kosthållning och motion. (Jahren Kristoffersen, 2001).
En fiberrik kost med rätt kolhydrater och fettbalans gynnar blodsockernivån förklarar Ericson och Ericson (2002). Vidare förklaras att en sådan kost passerar kroppen långsammare genom att tarmsystemet får arbeta mer. Detta gör att risken för plötsliga blodsockerstegringar minska. Stärkelserik kost ger ett mer oregelbundet upptag och blodsockret stiger då det innehåller betydligt mer kolhydrater. För att leda och uppmuntra personen till att själv vilja motionera är det viktig att hitta aktiviteter som passar den enskilde individen. Därför måste sjuksköterska få insikt i vad personen har för intresse, vilken aktivitetsnivå som personen ifråga är kapabel till att utföra. Sjuksköterskan och patienten måste tillsammans finna aktiviteter som är möjliga att uppnå. Exempelvis kan en timmes promenad, två gånger i veckan vara ett första mål. Detta kan sedan utvecklas till fler tillfällen under veckan. Cykling är något som passar många målgrupper då det inte belastar kroppens leder så hårt. De som inte vill eller kan cykla utomhus rekommenderas att cykla på träningscykel. Vad det gäller cykling så gäller samma sak med utökning av tid. En timmes motion fem dagar i veckan är det som rekommenderas enligt Pellmer och Wramner (2007). (Ericson & Ericson, 2002). (Pellmer & Wramner, 2007).
Relationen mellan fetma och diabetes typ 2 är stor och vikten av information om livsmedels fettinnehåll är betydande. Ericson och Ericson (2002) poängterar att kostens innehåll av fett inte bör överstiga 30 procent varav 10 procent inte bör vara mättat fett. Personen bör ha kunskap om vad som är enkelomättat, mättat och fleromättat fett. Hänsyn måste tas till vad personen är förmögen att förstå, vilket ständigt är en balansgång för sjuksköterskan att bedöma. (Ericson & Ericson, 2002).
Motion har en betydande roll i förbränningen av blodsocker. Socker omvandlas till energi i kroppen och måste förbrukas. Således förklarar Ericson och Ericson (2002) att fysisk aktivitet resulterar till en sänkning av blodsockernivån. Då insulin deltar i nedbrytningen av socker i kroppen är det viktigt att personen får kunskap på en individanpassad nivå för att förstå sambanden. Det är betydelsefullt för sjuksköterskan att avgöra vilken nivå personen klarar av för att få optimal behandling och kunna vara delaktig i sin livssituation menar Almås och Kondrup (2006). I vissa fall kan motivationen höjas med hjälp av fysisk aktivitet på recept förklarar Hultgren (2002). Personer med sjukdom såsom diabetes mellitus kan få en ökad livskvalité då fysisk aktivitet har en terapeutisk effekt. Vid användning av fysisk aktivitet på recept arbetar sjuksköterskan systematiskt genom att först skriva en ordination och motivera genom samtal där planering för uppföljning även sker. Som sjuksköterska är strävan att uppnå en hög compliance, vilket Arlebrink (2006) beskriver att det är personens förmåga till att delta i sin behandling av sjukdomen, alltså ett samspel mellan personen i fråga och sjuksköterskan. Det är individens följsamhet i förhållande till information och behandling i relationen med sjuksköterskan. (Ericson & Ericson, 2002). (Almås & Kondrup, 2006). (Hultgren, 2002). (Arlebrink, 2006).
Den enskilde och den stora massan
Samhället har till uppgift att öka välbefinnandet i den stora massan. Enligt Pellmer och Wramner (2007) är detta en process där fokus ligger sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Arbetet läggs på olika nivåer, såväl lokalt hälsoarbete som regionalt och globalt. Det slutliga målet är att få människor att må bättre genom kunskap men även genom delaktighet.
Genom att informera om vad som ökar risken för att drabbas av diabetes mellitus stärker det människors kunskap och då även förmåga till att förebygga uppkomst. Det är lika viktigt att informera och öka kunskap om vad som är nyttigt och hälsosamt som vad som inte är det. Insatser läggs bland annat på ökad kunskap inte minst vad det gäller kost och motion. Redan i skolan får barn information om vad som är hälsosam kost och vikten av att röra sig. Folkhälsofrämjande insatser är inte ett preventionsarbete endast för diabetes utan även ett arbete för att öka människors kunskap och strävan mot ett sundare liv. (Pellmer & Wramner, 2007).
Då man talar om arenaperspektivet menar Pellmer och Wramner (2007) att bland annat skolor, arbetsplatser och städer kan verka som hälsofrämjande arenor och vara utgångslägen för att motverka skador och sjukdomar. För att ett förebyggande arbete skall var hållbart behövs strategier gör en långvarig och följsam utveckling. Roumen, Blaak, och Corpeleijn (2009) beskriver ett folkhälsoprogram som är utformat för att förebygga uppkomsten av diabetes mellitus. Stor vikt ligger på att kartlägga vem som är högriskpersoner såsom personer med hereditet, fetma eller har en ökad känslighet för glukos. Vidare betonar Roumen, Blaak, och Corpeleijn (2009) vikten av en sund livsstil där kost och motion är två grundläggande delar för att förebygga utveckling av en glukosintolerans eller diabetes mellitus. Fokus ställdes även på betydelsen av att gå ner i vikt för personer som lider av fetma. En viktnedgång reducerar kraftigt risken med att drabbas av diabetes mellitus senare i livet för den enskilde individen. Sambandet med förebyggande insatser och samhällsekonomisk vinst är något som ständigt skall bejakas. Då förebyggande insatser gynnar hela befolkningen och det i sin tur hjälper den enskilde individen till ett friskare liv. Den centrala punkten ligger främst i att gynna människors livsstil för att motverka uppkomst av diabetes mellitus menar Roumen, Blaak, och Corpeleijn, (2009). (Pellmer & Wramner, 2007). (Roumen, Blaak, & Corpeleijn, 2009).
Etiska teorier i vården
Personen möter sjukvården som ett oskrivet blad, där kunskap om sin sjukdom var obefintlig. Samspelet och relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan är något som växt med tiden. Enligt Orvik, Johansen, Gullestad och Birkeland (2006) bör anhöriga få en ökad delaktighet när det gäller information och kunskap. Det är sjuksköterskans uppgift att se hela omvårdnaden ur ett holistiskt perspektiv för att uppnå bästa möjliga vård och omvårdnad. Det krävs god kunskap för sjuksköterskan vad det gäller etik. Att medvetet kunna dra slutsatser för hur hon eller han ska handlar i olika situationer och vilken etisk teori som lämpar sig bäst i situationen. Det är nödvändigt för att kunna utforma en bra relation sinsemellan. Rydberg (2003) beskriver de olika teorierna såsom konsekvensetik, pliktetik, sinnelagsetik eller situationsetik. (Orvik, Johansen, Gullestad & Birkeland, 2006). (Rydberg, 2003).
När det handlar om konsekvensetik är resultatet av handlingen viktigast. Exempel på detta kan vara att sjuksköterska informerar patienten om risker med att äta rent socker. Detta leder i sin tur till att patienten undvika att äta rent socker för att bevara ett stabilt blodsocker. Här har både sjuksköterskan och patienten utgått från konsekvensetiken.
Ur ett pliktetisktperspektiv är handlingen i sig viktigast. Rydberg (2003) beskriver att filosofen Immanuel Kant menade att de regler som man är moraliskt förpliktigad att lyda, måste vara sådana att de får personen att handla ovillkorligt. Sådana regler kallas kategoriska och gäller under alla förhållanden utan hänsyn till följd eller villkor av handlingen och skulle kunna upphöjas till allmän lag. När sjuksköterska handlar utifrån denna teori har hon eller han således ingen avsikt med sin handling annat än att följa det regler, riktlinjer och den kunskap som sjuksköterskan har i egenskap av sitt yrke.
Sinnelagsetiken speglar avsikten med handlingen och påminner om pliktetiken men skillnaden är att när människans sinnelag så handlar vi medvetet samtidigt som vi har en vilja i att göra det. Här talar man om den gyllene regel som beskriver att människor ska vara mot andra såsom denne själv vill bli behandlad.
Situationsetiken fokuserar på sjuksköterskans förmåga att fatta beslut. Exempel på detta kan vara att sjuksköterskan väljer att mäta blodsockernivån trots att det inte var inplanerat inför besöket. Sjuksköterskan väljer att utföra handlingen då personen oroar sig över sitt aktuella värde vilket är en handling som är anpassad till nuet och till förhållandet precis i den situationen.
Ingen av de etiska teorierna är bättre eller har ett större värde än någon annan men det är som sjuksköterska viktigt att vara medveten om de olika etiska teorierna för att på bästa sätt möta den enskilde personen. Teorierna kan stärka sjuksköterskans förmåga till att fatta beslut och värka som stöd vid samtal med patienten. (Rydberg, 2003).
Inte sjukdomen utan människan
Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för personens egna tankar och bevara dennes autonomi, alltså dess själbestämmande rätt. Det går inte att tvinga någon till en handling för att uppnå bra resultat. Det är på det sättet sjuksköterskan roll att bejaka personens eget intresse för ett bättre välmående menar Pellmer och Wramner (2002). Det är följaktligen viktigt att som sjuksköterska ständigt vara öppen för personens egna önskningar och agera som ett verktyg för att hjälpa den enskilde individen till att uppleva kvalitet och mening. Det är inte sjukdomen sjuksköterskan möter utan en unik person med egna upplevelser och referenser från livet. Det är därför viktigt att sjuksköterskan reflekterar över sina egna tankar och värderingar i mötet med varje människa för att möta dennes behov och önskningar. (Pellmer & Wramner, 2002).
Referenser
A., Bjurväng, A., Rehle H., & Åkesson, U. (2000). Klinisk kemi och klinisk fysiologi (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Almås, H., & Kondrup, J. (2006). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber
Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik – teori och praktik (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Björkman, E., & Karlsson, K. (2007). Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur
Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., B-O., Sunerud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Hultgren, S. (2009. Folkhälsokunskap. Stockholm. Bonniers
Jahren Kristoffersen, N. (2001). Allmän omvårdnad. Stockholm: Liber
Orvik, E., Johansen, OE., Gullestad, L., & Birkeland, KI. (2006). Health-related quality of life in patients with type 2 diabetes compared to their spouses. Eur Diabetes Nursing Vol. 3(1): 21–26.
Pellmer, K., & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap (2 uppl.). Stockholm: Liber
Roumen, C., Blaak E., & Corpeleijn, E. (2009). Lifestyle intervention for prevention of diabetes: determinants of success for future implementation. Nutrition Reviews. Vol. 67(3):132–146
Rydberg, L. (2003). Etik och livsfrågor (3 uppl.). Stockholm: Bonniers
