Människan socialt och kulturellt

Människan är en social varelse som har behov av att umgås. Redan som barn lär vi oss hur man skall fungera i ett socialt samspel mellan människor. Kulturen är något som hör till vår sociala närhet, och det som gör oss knutna till vårt hemland och våra traditioner. Samtidigt är kultur ändå något föränderligt och vi inspireras mycket av andra kulturer, det ses inte minst i vår mat och musik.

Med hjälp av boken Människan socialt och kulturellt, annan litteratur, Internet, anteckningar från lektionen och egna tankar så skall jag kortfattat beskriva människan socialt och kulturellt genom att förklara nyckelorden och de begrepp som angivits.

Kultur i Sverige
Nyckelord; etnolog och socialgrupp.

Etnologer, socialgrupper och klassresenärer
Etnolog är en person som arbetar med vetenskapliga frågor som rör människan socialt, andligt kulturellt och materiellt. Ordet kommer från grekiskan och betyder; ethnos= folk, och logia= lära, alltså folk lära. När man studerar etnologi, försöker man förstå människan, hur den lever i olika samhällen, hur man för sig, och hur detta ändrats genom tiden. Man vill studera det vardagliga men även säregna som hänt i samhället och med människorna.

Att dela in människor i olika socialgrupper är ett sätt för att identifiera människor med varandra. Personer ur samma socialgrupp har liknande förväntningar och förpliktelser av samhället. Man talar ibland om de tre indelningarna av samhällsgrupper/socialgrupper:

Socialgrupp 1: Högre tjänstemän och större företagare/lantbrukare.
Socialgrupp 2: Övriga tjänstemän och företagare/lantbrukare.
Socialgrupp 3: Arbetare.

En såkallad klassresenär är en person som byter socialgrupp i samhället. Genom att utbilda sig, byter arbete eller på annat sätt förändrar sin sociala livssituation sker en klassresa i samhället. Klassresan kan antigen ”färdas” uppåt eller neråt i samhällshierarkin, men vanligast uppåt.[4]

Migration
Nyckelord; invandrare och flykting.

Invandrare och flyktingar
Skillnaden i stort vad det gäller invandrare och flykting är, att invandrare frivilligt flyttat från sitt hemland. En flyktig har blivit tvungen att fly från sitt hemland på grund av fara för sitt liv.

Integrering och assimilering
Då man talar om integrering i samband med invandrare och/eller flyktingar menar man att personen skall bli delaktig i det svenska samhället men behålla sin egen kulturella syn. När man däremot talar om assimilering syftar man på en anpassning, och att man då överger sin kultur och sina traditioner, antigen självmant eller påtvingat.

”Till skillnad från integration syftar assimilering i första hand på beteendemässiga, språkliga och religiösa förändringar medan sociala, ekonomiska och politiska villkor för olika grupper är i fokus för integration. Med andra ord kan man säga att begreppet assimilering beskriver identitetsförändringar medan begreppet integration är ett uttryck för samhälleliga förändringar.”

Levnadsvillkor för en infödd svensk och en person med utländsk bakgrund kan variera. Enligt boken Människan socialt och kulturellt så har invandrare och flyktingar ett sämre hälsotillstånd än svenskfödda. Man kan även se att invandrare och flyktingar lever i bostadsområden där det inte lever så många svenskar. Högskoleutbildade invandrare har även svårt att få arbete i Sverige. Men har personen studerat senare i Sverige, eller har en utbildning som är inriktad på hälsa och sjukvård så visar statistik på att de personer lättare kan skapa sig arbetstillfälle i landet.

Rasism
Nyckelord; antisemitism och diskriminering.

Antisemitism och diskriminering
Det finns särskilda grenar inom rasism och en är antisemitism, där man främst visar sitt hat mot det judiska folket, alltså judefientlighet. Antisemitist är hat mot semiter, människor fån Israel, hebréer, ibland även araber. Begreppet har myntat i väst, och är idag och under århundraden ett hat som syftar på avsky mot judendomen.

Om man på grund av etnicitet, religion, kön, funktionshinder eller sexuell läggning inte får samma förutsättning i relation till din kompetens så talar man om diskriminering.

Rykten och stereotyper
En stereotyp är en person som man antar vara på ett särskilt sätt utifrån hur den ser ut. Exempelvis, långhåriga killar gillar hårdrock, norrmän bär lusekofta, flyttgubbar dricker mycket öl, och så vidare. Vi skapar oss en bild av det vi tror och förväntas se av dem, men ofta är det förutfattade meningar om något/någon som vi inte är riktigt bekant med.

"Min kompis var och åt på den nya pizzerian. Han fick något i halsen och fick åka till sjukhus. När de tog ut det som fastnat såg de att det var ett ben, och en av läkarna såg att det var ett ben från en råtta. När hälsovårdsnämnden kom till pizzerian och öppnade dörren till kylrummet hängde där en hel rad med flådda råttor."

Myten om råttan i pizzan har i många år gått som rykte, och är en av de kändare. Även om man idag inte tror på historien så fortsätter den att spridas, och är ett sätt för människor att kommunicera och att umgås. Rykten handlar ofta om aktuella händelser i samhället, och är en blandning av nyfikenhet och rädsla.

Kön och sexualitet
Nyckelord; kön, genus, jämställdhet och jämlikhet.

Kön och genus
I läroboken kan man läsa att skillnaden på kön och genus är att, kön är i likhet med det biologiska könet medan genus är det sociala könet. Då man talar om det biologiska könet syftar man på det manliga och det kvinnliga, som tillexempel att det är kvinnans roll att föda barn och mannens att avla barn. När det gäller genus, det sociala könet så menar man att det är samhällets förväntningar av oss som man eller kvinna. Genusperspektiv förknippas idag starkt med feminism. I likhet med begreppet könsroller så handlar det om trender och förändras då också under åren, till skillnad från det biologiska könet som är oföränderligt.

Jämställdhet och jämlikhet
Sverige är ett av de länder som kommit längst vad det gäller jämställdhet, men har fortfarande långt att gå. Men jämställdhet menar man, lika behandlig med hänsyn till kön. Jämlik är ett närbesläktat ord och betyder lika behandling. En del menar att jämställdhet pekar på individen medan jämlikhet är ett vidare begrepp som syftar på massan, alltså en mer kollektiv nivå. I andra kulturer ses kvinnans underordnade roll och att mannen är familjens överhuvud som något naturlig. Det finns länder där kvinnan ses som värdelös, och att föda ett flickebarn skapar stora problem för familjen.

Jämställdhet”Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män.”

Jämlikhet”Rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället.”

Könsroller
Flickor gillar rosa och pojkar ljusblått. Vi vet redan som mycket små vad som är kvinnligt och vad som är manligt, men synen varierar i olika kulturer och är något som är i konstant förändring. Synen på könsroller är starkt bundet till vår föreställning om hur våra roller skall var. Ordet kön anses otillräckligt och har till stor del ersatts av ordet genus. Kön ses som ganska liktydigt med det biologiska och sexuella, medan genus definieras som det socialt och kulturellt formade könet.

Hälsa och sjukdom i olika kulturer
Nyckelord; hälsa, screening och medikalisering.

Hälsa
Världshälsoorganisationen, WHO definition av hälsa är; så stort välbefinnande som möjligt hos den enskilde individen, vad det gäller psykiskt, fysiskt och socialt, bortom någon känsla av sjukdom. Hälsa är något som är svårt att precisera, då det är så olika från individ till individ. Det som är god hälsa för mig, är i sin natur inte det för någon annan.

Screening och medikalisering
Är man frisk och genomgår en rutinmässig hälsokontroll och upptäcker at man har exempelvis cancer så har man gått igenom en screening. Screening kan vara bra då man tidigt kan upptäcka sjukdomar och behandla den, men risker ä att i värsta fall kan bli fel diagnostiserad. Det kan också hända att upptäckten av någon sjukdom missas och som i sin tur leda till en känsla av falsk trygghet. Ibland blir man sjuk utan att veta orsak som tillexempel stress, håravfall impotens och så vidare. Då man inte kan ställa diagnos men kan behandla medicinskt så kalls detta för medikalisering, i folkmun kalls detta stundom för diagnossjukan.

Normalitet, medicinsk antropologi och den psykosomatiska modellen
Med normalitet menas det som anses normal. Men det är ett luddigt begrepp då det som ses som normalt i Sverige ses kanske inte som det i exempelvis Peru. Det är inte minst kulturen som påverkar oss, hur vi se på hälsa och sjukdom, och det påverkar oss även hur vi utför vård insatser i olika skeden. I samband med inflyttningen av människor så har också synen på sjukdom förändrats. I takt med det så har intresset för medicinsk antropologi ökat. Medicinsk antropologi är en gren av social antropologi. Som medicinsk antropolog inriktar man sig bland annat på saker som utvecklandet av system av medicinsk kunskap och hälsovård, förhållanden mellan patient och läkare, samspelen mellan biologiska, miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsa och sjukdom på både individ- och samhällsnivå.

Då man inte kan hitta någon biomedicinsk förklaring på sjukdom så använder man sig an den psykosomatiska modellen. Man menar att exempelvis stress, förlust av anhöriga eller andra psykiska påfrestningar som utlöser en livskris och kan i sin tur utlösa fysiska sjukdomar. Psykosomatiska åkommor drabbar alltså både kropp och själ, psyke= själ, och soma= kropp.

Äldre i olika kulturer
Sverige är ett land där äldre i regel omges av omsorg från samhället. De anhöriga har överlämnat vård och omsorgsarbetet till kommunen. Det är en del av den svenska välfärden, både på gott och ont. I andra kulturer har man ofta en annan syn på äldre, och det är vanligt att de gamla vårdas av släktingar i hemmet. Synen på döden är också olika beroende på vart man kommer. Unga människor i dag i Sverige har kanske aldrig kommit i kontakt med döden, medan människor i andra kulturer ser döden som något självklart och naturligt i sin närhet. Enlig motion från riksdagen menar man att det är en myt att invandrare mer än svenskfödda vill vårda sina äldre, och att det mer handlar om att det inte funnits valmöjligheter i hemlandet.

För att förstå skillnader och likheter mellan individen och gruppen så måste vi respektera varandra för den man är. I mötet med människor är respekt för individen viktigt. Att personen kommer från ett annat land, eller kommer från andra levnadsförhållanden gör skillnader mellan människor. Det är inte alltid givet att man observerar likheterna mellan människor då man påverkas av normer och värderingar och känner sig trygg i sin inre sociala krets.

”Under ytan Finns stora och små Under ytan Finns det skratt och gråt Det finns mycket där som händer Som vi inte kan förstå Men vi hittar alltid svaren Där i botten av oss själva Under ytan"