Cellens uppbyggnad

Nu gör jag ett försök att beskriva cellen, våra små byggstenar som tillsammans bildar organ - organsystem och slutligen människan!

Mycket enkelt beskrivet:

Cytoplasma
Innanför cellmembranet finns cellens cytoplasma som består av cytosol och organeller.

Cytosolen
Kemiskt sätt är cytosolen den intracellulära vätskan. Det är en vattenlösning som innehåller organiska molekyler och oorganiska joner. Många av proteinerna i cytosolen är enzymer som deltar i cellens metabola processer.
Cellmembran
Cellmembranet består till stor del av fett, främst fosfolipid och kolesterol. Dessa fetter styr in och utförseln i cellen. Vattenlösliga ämnen som tillexempel joner och glukos kan inte passera. Det kan däremot vattenmolekyler och fettlösliga molekyler som syre, koldioxid, vissa hormoner och alkohol. Det är ett sorts skal som skyddar cellen från inkräktare men är genomsläpplig för viktiga ämnen som är nödvändiga för cellens existens. Ämnen kan transporteras genom cellmembranet med speciella transportmekanismer.
Cellkärnan/Nukleol
Cellkärna kan liknas vid vår hjärna och styr och reglerar alla processer i cellen. Kärnan är skyddat av ett kärnmembran. Utanför cellkärnan finns cellorganeller, som kan liknas vid organen i vår kropp. De sköter ämnesomsättningen i cellen. Antalet cellorganeller varierar i olika celler. Här finns nästan all genetisk information och cellkärnan innehåller ett nätverk av trådar, kromatintrådar, som består av DNA (deoxiribonukleinsyror) och protein. DNAt i cellkärnan kan liknas vid en kokbok där recept för hur protein ska tillvekas finns, detta kallas gen. Inne i cellkärnan finns kromosomerna som är 46 i antal. De flesta celler har en cellkärna, men exempelvis så har skelettmuskelcellerna flera cellkärnor, och erytrocyterna (röda blodkropparna) har ingen cellkärna och delas inte heller utan de nybildas då de levt i cirka 120 dagar.
Mitokondrier
Har till uppgift att producera energi. Mitokondrien är en självständig organell som innehåller lite DNA. Den har egna ribosomer och kan därför producera en del eget membranprotein. Andelen mitokondrier i kroppens celler varierar, men ett stort antal finns i skelettmuskulaturcellerna då det där krävs stort behov av energi. Mitokondrierna är de organeller som producerar mest APT (adenosintrifosfat).
Ribosomer
Har till uppgift att tillverka olika proteiner. Här bryts aminosyror ner. Fria ribosomer tillverkar ämnen till cellen i cytosolen, medan ribosomer som sitter tätt med endoplasmatiska retikel ytan ger näring till kroppen. Protein på de fria ribosomerna tar inte vägen genom golgiapparaten.
Golgiapparaten
Har till uppgift att lagra proteiner. Då enzymer i golgiapparaten modifierar en del proteiner genom att tillföra kolhydrater och fosfatgrupper reagerar det med att skicka vidare proteinet till rätt ställe i cellen.
Endoplasmatiskt retikelsystem
Är ett kanalsystem för olika kemiska reaktioner i cellen och utgör transportsystem för olika ämnen.
Centrioler
Är viktig då cellen ska dela sig.
Lysosomer
”Städpatrullen”. Lysosomen kan med hjälp av enzymer bryta ner och skicka iväg rester eller knipa om och oskadliggöra dem.
Endocytos
Med endocytos menas att en del av cellmembranet omsluter exempelvis protein, en bakterie eller en trasig cell. När detta skett bildas en blåsa av cellmembranet och blåsan åker in i cellen. Det finns två sorters endocytos. Pinocytos vilket innebär att cellen ”äter” sådant som finns utanför cellen och Fagocytos som inebär att cellen ”äter” ådant som finns inne i cellen.
Exocytos
Exocytos är motsatsen till Endocytos. Sådant som har tillverkat i cellen exempelvis sekret, hormoner eller enzymer, förpackas i sekretblåsor och transporteras ut mot cellmembranet. Där smälts det samman och töms ut ur cellen, som sedan tas upp av blodet för vidare transport.
Cellens ämnesomsättning
Cellen kan liknas vid en människa. Den har bland annat behov av syre, av att få näring och att bli av med avfall. Cellen har även ett immunologisktsystem och ett hormonelltsystem.

För att cellen ska kunna överlev a måste den ständigt tillföras näring. Näringsämnena består av fett, kolhydrater och protein. Dessa ämnen ingår normalt i vår kost och bryts ner av mag- tarmkanalens enzymer till sina minsta beståndsdelar. Med blodets hjälp transporteras det ut till cellerna. Fett har brutits ner till fria fettsyror och kolhydraterna till glukos som krävs för att bilda energi. Proteinet har brutits ner till aminosyror som i sin tur leder till att cellen själv kan bilda eget protein. Detta är viktigt för cellens nybildning. Syre och vatten är nödvändigt för att cellen ska överleva. Den största cellen av kroppens vätskevolym är vätska i cellerna. Cellen producerar avfall som transporteras ut genom cellmembranet och transporteras bort med blodets hjälp. Exempel på avfallsprodukt är koldioxid.
Celldelning
De flesta celler har en bestämd livslängd. Nya celler bildas genom att cellen kan dela sig och ur en cell bildas två identiskt lika celler. Delning av kroppens vanliga celler kallas mitos och innebär att två identiska celler har bildats med 46 kromosomer i vardera cell. Våra könsceller innehåller bara 23 kromosomer vardera. Detta åstadkoms genom att vid delningen av könsceller sker ytterligare en delning av kromosomerna, en reduktionsdelning, meios.
Vanlig celldelning (mitos)
Kopiering av kromosomer, kärnmembranet löses upp.
Centriolen drar varsin uppsättning kromosomer till var sin pol.
Cellen delar sig i två lika celler.
Kärnmembranet och cellorganellerna bildas.
Könscellsdelning (Meios)
Kvinna 44+X+X (46 kromosomer)
Reduktionsdelning. Endast en äggcell delas i mieosen (22+X).
Resultatet blir en äggcell med 22+X och ”restdelningen” tillbakabildas.

Mannen 44+X+Y
Reduktionsdelning. 23 kromosomer med dubbel uppsättning.
Resultatet blir fyra spermier, två med 22+X och två med 22+Y.