Sitter och funderar på om Mayas läkare från UMAS, universitetssjukhuset i Malmö ska ringa i dag? Vi var i Malmö förra veckan på något som kallas kärlmissbildningsrond, och väntar nu besked på vad som kommer att hända näst.
Det känns så bra att allt gått så fort! Vi kom till barn och ungdomsmedicinska kliniken i Karlskrona den 13 januari i år, sedan har allt bara rullat på. Vi vet ju inte riktigt varför Maya har ont och får vadkramp men det känns som om vi närmar oss en lösning. Läkarna misstänker ett inre hemangiom eller kärlmissbildning( om olikheterna får ni läsa nån annanstans!), men är inte riktigt säkra vad jag förstår.
Alla läkare och vårdpersonal har varit mycket trevliga och visat ett stort intresse och förståelse för vår oro, och verkligen tagit Maya och oss föräldrar på allvar. Iallafall de läkare som vi mött sedan vi den 13 januari kom i kontakt med barnläkaren i Karlskrona.
Vi var redan i höstas på vårdcentralen där läkaren trodde att Maya fått ett slag motbenen och misstänkte därför hematom, alltså ett inre blåmärke.
När vi kommit en bit längre på denna färde ska jag skriva ett brev till läkaren på vårdcentralen, och förklara vad vi gått igenom och om min känsla av att han nonchalerade Mayas symtom.
Alla mammor med barn som kommer till vårdcentralen är inte hypokondriska!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar