MÄNNISKAN - om livet

Jag kommer att fokusera på människan och dess relation till varandra, om samspel, personligutveckling och vårt medvetna. En kort sammanfattning av livet för människan. Ämnet är i mycket studerat, men ändå så outforskat. Intressanta synvinklar som hjärnans funktion, hur vi fungerar tillsammans och vårt medvetande. Livet kommer att gå som en röd tråd i arbetet.

Tankar som jag haft då jag format arbetet är bland annat vad som påverkar i möten mellan människor, om tankar, förmågor och när olika kompetenser möts, och resulterar till nya banbrytande idéer. Tankar om varför människa till skillnad från djuren är en varelse som kan tala, skapa och utveckla, och med vårt språk även kommunicera. Tankar och impulser använder vi ju för att tolkar vår omvärld. Vårt skapande kan ta sig många uttryck, kanske konstnärligt eller musikaliskt, kanske genom att hjälpa människor, eller göra uppfinningar, eller att starta företag.

Alla människor har en potential till att skapa och varje människa är unik för den hon är. Under livets gång görs betydelsefulla vägval som påverkar oss som människa. Val som tillexempel vilken utbildning, partner eller kanske val av arbetsgivare och boende är sådant som påverkar oss i livet. Väljer vi fel utbildning kanske vi missar att utveckla den förmåga vi har. Väljer vi fel partner kanske det kärleksliv vi drömmer om omvandlas till en mardröm. Väljer vi fel jobb kanske vår skapande förmåga inte kan tas till vara på. Att välja fel i livet kan alltså få förödande konsekvenser. Kanske är det sådana oönskade val som görs då vi inte gör aktiva val, utan istället står passivt och följer vårt planerade livsmönster.

Genom att kortfattat göra en sammanställning av människa och hennes förmågor, skall jag få en bild av livet. Hur fysiska, psykiska och sociala egenskaper gör oss till den vi är, och vad vi kan göra för att prestera ännu bättre i olika situationer. Arbetet kommer att fokusera på fysiska men även psykiska egenskaper hos människan. Hur vi i samspel mellan varandra och vad hjärnans har för betydelse för vårt intellekt.

Genom se människa och livet genom olika aspekter kan vi få en bild av vad som påverkar oss i olika situationer. Livet har en början och ett slut, vi föds, vi lever och vi dör. Som en början kommer resultatet att fokusera på livet, från befruktningen tills tiden då vi blivit äldre. Vad samspel mellan människor har för betydelse i livet och även hjärnans och nervsystemets roll i det mänskliga medvetandet är viktiga infallsvinklar.

När moderns ägg befruktats och slagit rot i livmodern börjar moderkakan att bildas. Och från den förbinds barnet med navelsträngen. Ett utbyte av näring, syre och avfallsprodukter sker i moderkakan och därmed blandas inte modern och barnets blod. En graviditet varar i 40 veckor eller 280 dagar med utgångspunkt i den senaste menstruationens första dag. Med hjälp av ett urintest som mäter HCG (humant chorion-gonadotropin) halten kan graviditeten bekräftas. De första rörelserna av fostret i mammans mage kan ofta kännas omkring vecka 18-20 i graviditeten, men ibland tidigare. Under graviditeten växer och vidgar livmodern undan för undan och tillväxer till 20 gånger sin normala vikt. I början av graviditeten är livmodern ungefär stor som ett päron, för att i slutet av graviditeten rymma ett barn som kan väger över fyra kilo. Livmoder har en fast och kraftig muskelvägg som omger och skyddar det växande fostret. Vid födelsen har barnet nått tillräcklig stor mognad för att klara livet utanför livmodern. Föräldraskapet innebär en omfattande förändring i livet. Upplevelsen av en stärkt självkänsla, stolthet, glädje och kanske självförverkligande gör oss till starkare och tryggare individer.

I treårsåldern startar en stark jagutvecklingsperiod, och ett behov av att få hävda sitt ”jag” visas tydligt. Inte fören den första perioden av jagutvecklingen är klar har barnet förmåga till att leka i grupp utvecklats. En ny jagutvecklingsperiod uppkommer i sexårsålder och då har barnet ett stort behov av att hävda sig och mycket går ut på att tävla och prestera. Puberteten är en period i livet där utvecklingen går i rasande fart både fysiskt, psykiskt och socialt.
Som förälder har vi ett ansvar för att stimulera våra barn på ett positivt sätt. Att som förälder ge barnet stöd åt en positiv socialutveckling kan bland annat vara att, ge barnet trygghet och uppskattning och att stärka barnets självförtroende.

I vuxen ålder blir inte känslorna lika intensiva som tidigare. Livserfarenhet och kunskap gör det nu lättare att se ett sammanhang i olika situationer. Vi planerar och strukturerar vår tillvaro i ett ofta tryggt samliv. När vi sedan blir äldre påverkar den intellektuella utvecklingen av åldersförändringar. Inte att vi blir mindre smarta men det tar tillexempel längre tid innan vi reagerar jämfört med hur vår reaktionstid var tidigare. Äldre som är psykiskt aktiva åldras betydligt långsammare än de som är passiva och inte får tillräckligt med stimulans.

Vi är beroende av andra människor och har behov av gemenskap för att må bra i livet. Vissa hävdar att man först är en människa då man vistas i en mänsklig miljö. Alltså vi är sociala varelser motsatt djuren som framhäver den biologiska natur de lever i. I början av livet, som små barn dominerar de biologiska faktorerna och är till för vår överlevnad. Så småningom utvecklas språk, seder, teknik, tänkande, kunskap, konst och så vidare genom vårt behov som sociala varelser. Detta är kulturellt betingat och kan skilja sig beroende vart man kommer ifrån eller lever. Människor har ett förväntat beteende utifrån var hon befinner sig. Vi påverkas av vår omgivning, inte minns barn av deras uppväxtmiljö, eller av ens kompisars attityd till saker, särskilt under tonåren. Studier visar att förstagångsväljare i politiska sammanhang röstat på samma som deras föräldrar, och med det kan vi tydligt se hur uppväxtmiljön präglar oss.

Det är många gånger så att för att komma in i gruppen så måste vissa åsikter godtas och stämma överens från med gruppens, och man måste följa vissa regler, ha vissa värderingar och normer. Görs detta får man positiv respons och känner sig med det omtyckt och lyckad. Om man uppför sig annorlunda eller på något vis skiljer sig från mängden kan man hamna i ett utanförskap. Grupptryck beror på faktorer som ligger i samspel mellan gruppen och individen, tillexempel vilken roll individen har i gruppen och även förväntningar på den enskilde.

Människan har behov av att uppnå maximal lycka i livet, och enligt Maslow så var högsta målet i livet; självförverkligande i hans berömda behovstrappa. Maslow menar att när man uppnått självförverkligande så kan man först då utveckla sig själv och sina förmågor, och att man då kunna utnyttja sina kapaciteter och sina förmågor för att växa som människa. Konkret kan det innebära utveckling som tillexempel att lära sig ett nytt språk eller att lära sig spela ett instrument. Ju fler behov och önskningar som tillfredsställs desto mer förverkligad känner sig människan. Maslow menar att om man ska växa i jagstyrka och självtillit så krävs det att man klarar motgångar och kan över vinna dem.

”Fritz Kreisler, en av världens mest berömda violinister, har genom sina konserter skänkt glädje till människor världen över. När han hade avslutat en av sina konserter rusade en ivrig beundrare fram och överöste Fritz med beröm. Till sist sade han: - Jag skulle ge hela mitt liv för att spela så underbart som du gör. Kreisler svarar: - Ja, det är just vad jag gjort.”

Människans självuppfattning kan delas in i två typer. De är ”jag är intelligent” och ”jag är inte intelligent”. Det skiljer sig så att typen som ser sig som intelligent tillexempel anser att lärarens frågor kan besvaras, prov kan klaras av och skolan är en plats som gör att man kommer vidare i livet. Den andra typen anser att lektioner är allmänt tråkiga och att skolarbete är slöseri med tid. Det finns otaliga exempel på hur man som människa kan göra föra för att på bästa tänkbara sätt bli en god tänkare. Förslag på sådant är att tycka om att tänka även om resultatet inte blir som förväntat, att ha självtillit och vara beslutsam men också ödmjuk. Andra exempel är att uppskatta en idé på samma sätt som man uppskattar en vacker sak oavsett vems det är. Att uppträda arrogant anses som tänkandets värsta synd. Alltså att tycka att det jag tänker skulle vara bättre än vad någon annan tänker.

För att möta livet finns det enkla metoder för att göra det roligare och kanske också mer lättsamt. Några exempel på metoder som kan stärka och påverka ens personliga självutveckling:

*Säg jag istället för man. Använd jagspråk för att visa att det du säger angår dig, att du pratar om dina egna känslor. Många människor undviker att använda ordet jag därför att de tycker att de för till sig uppmärksamhet. De antar att folk ska tro att de är självgoda. Det väsentligaste är att du kan stå för det du säger.

*Uttryck vad du känner och tänker. Vänta inte med att någon annan ska säga vad du tänkt säga. Att säga sin uppfattning har en bra påverkan på självrespekten, främst om du vågar säga vad du tycker innan du vet vad någon annan anser.

*Tala positivt med dig själv. Hur många negativa tankar går igenom huvudet varje dag? Det är inte onormalt att självkänslan kan kännas låg. Varje dag fylls vi med otaliga svårmodiga och orättvisa budskap om oss själva.

*Våga göra något nytt. Tänj på gränser och gör saker som du inte tidigare gjort. Våga utmana ditt livsmönster och din trygga zon. Du kan mer än du tror. Innanför den trygga zonen går allt i samma mönster.

*Våga älska dig själv. Låter det för mycket, så börja med att tycka om dig själv. Du är enastående, speciell och helt otrolig för den du är. Förhållandet till dig själv är den betydelsefullaste relationen i ditt liv. Om inte den fungerar så är det svårt att få andra relationer att fungera. Om du inte kan stödja dig själv och dina tankar, så kan du inte heller förvänta dig något stöd från andra.

Vänster och höger hjärnhalva behärskar olika saker och de har olika ”förmågor”. Den vänstra hjärnhalvan kan beskrivas som pratsam och optimistisk. Den kan tala, läsa och skriva. Det är också den vänstra hjärnhalvan som svarar för det logiska tänkandet när vi tillexempel ägnar oss åt matematik. Den högra hjärnhalvan uttrycker sig inte i tal eller skrift. Den har en mer konstnärlig läggning än den vänstra halvan, och kan både rita och spela melodier. Höger hjärnhalva är fantasifull. Hjärnhalvorna är sammankopplade med varandra via hjärnbalken.Om förbindelsen mellan hjärnhalvorna skulle brytas en såkallad split-brain, uppstår egendomliga saker. Experiment har gjort på personer, och resultatet har varit att om personens ögon var förbundna och denne fick känna på ett föremål, tillexempel en tandborste, med vänster hand, kunde denne endast visa med gester vad han/hon hade i sin hand, inte tala med ord.

Det är viktigt att äta folsyra under graviditeten, då det minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Medfödda missbildningar i kotpelare som sammanhänger med ryggmärgspåverkan kan ge symtom som känselbortfall och muskelförtvining i händer, eller rubbning av blås- tarm- och sexualfunktionen. Ryggmärgssjukdomar måste behandlas annars finns stor risk för livslång invaliditet. Under de 3-4 första veckorna av graviditeten äger en mycket viktig utveckling av fostrets hjärna och nervsystem rum, men då vet de flesta kvinnor inte ens om att de är gravida. Det centrala nervsystemet bildas hos fostret ur ektodermet, det yttersta groddbladet som sitter inbuktat på embryots ryggsida och det ser ut som ett rör.

Med hjälp av PET-kamera kan hjärnans aktivitet registreras och se vilka dela som är mest aktiva. Ju mer vi får kunskap om vår hjärna och dess funktion, desto klarare blir det att först hur vårt medvetande och kemin hör samman. Hjärnan hos en nyfödd väger ungefär 350 gram och har långt innan födelsen uppnått sin fulla mängd av nervceller. Människan skiljer sig från djurens natur, vårt nervsystem i hjärnan visar stor skillnad. Det är detta som skiljer människan från djuren, vår förmåga till att räkna, tala, skriva och vår förmåga till att tänka i symboler, abstrakt. Hjärnan innehåller minst tiomiljoner nervceller. Hjärnan har en rad specialegenskaper som tillexempel intelligens och sociala förmågor. Vi har funktioner som minnet, syn och rörelse och även det som antagligen gör människa unik, medvetandet, identitet och personlighet. Varje nervcell kan ha hundratals, till och med flera tusen kopplingar till andra nervceller. Man menar att människans hjärna är den mest komplicerade systemet i hela universum. Människans nervceller är konstruerade för att kunna överföra signaler i form av elektriska impulser inom kroppen. Därför kan nervceller vara mycket långa, ibland meterlånga. Impulsspridningen kan liknas vid fallande dominobrickor, och signaler skickas blixtsnabbt genom nervbanorna. Hjärnas förmåga förbättras ju mer den används och den kan med rätt vård få ökad kapacitet i stigande ålder trots en viss förlust av nervceller och en nedgång av vissa kemiska substanser. Vi minns ofta bäst i helheter och i bilder istället för ord, därför är det många gånger lättare att minnas det vi såg eller hörde istället för det vi försökt läsa oss till.

Djur och människor har mycket gemensamt. Vi står antagligen närmare djuren än vad vi ibland vill erkänna, eller vad vi anser passa människan civiliserade liv. Människan eller homo sapiens (människan som vet) är unik på det viset att hon vet att hon vet. Genom vårt medvetande blir vi varsko vår existens. Att jämföra människan med ting är också en aspekt. Jean-Paul Sartre menar att människan skiljer sig stort från tingen på grund av vårt medvetande. Detta visar inte hur Sartre såg på djuren, eller hur han kategoriserade dem, om djuren ansågs som ting eller som människa? Det finns även socialpsykologer som menar att människan inte kan uppleva sig själv som en helhet, utan att se sig själv genom andras ögon. Att man först ser sin självbild som det man tror att andra ser en. Ett litet antal av de åsikter vi har är i grunden våra egna, även om vi gärna vill tror det. Det är umgänget med andra som präglar våra värderingar och våra personliga kommunikationssätt. Familjen, gänget, skolan eller arbetskamrater påverkar oss i högsta grad om vad vi ska tro och tycka.

Detta är en resumé av tänkvärda infallsvinklar på hur vi kan se oss som människor, hur vi för oss tillsammans och vad hjärnan har för betydelse. Människan är en varelse som föds, växer upp, lever livet för att sedan dö. Vi har förmågor som gör oss medvetna om vår existens. Kanske är det därför vi tagit sådan plats på jorden? Vi tänker, bearbetar och gör ständigt förändringar och förbättringar för att utöka vår kapacitet. På många viss är vi lika djuren i deras natur, men vårt logiska tänkande och våran förmåga till att strategiskt föra oss fram i livet, tror jag är en stor anledning till varför människan kommit dit den är idag. Det är lätt att se människan som en grupp på samma vis som vi ofta ser på djuren. Men om vi går in på djupet hos den enskilde så märks ibland brister eller styrkor som beror och orsakats av miljön vi är i just nu eller våran uppväxtmiljö. Jag påstår att varje människa har kapacitet och resurser till att prestera mycket mer än den gör. Det skulle vara enklare om vi vågar tro på oss själva.

Livet är som en balansgång där fysiska, psykiska och sociala infallsvinklar spelar en viktig roll, vilket jag framhävt genom att ta upp olika aspekter kring människan och livet. Ska man utvecklas i rätt riktning och göra rätt val i livet så hänger det inte minst på människans medvetande och hans/hennes val som gjorts, vi ska också fungera fysiskt och kemiskt. Vår hjärna och nervceller har en betydande funktion för vårt medvetande och hur vi ska fungera i ett mänskligt samhälle. Jag tror att livet och medvetenheten går hand i hand. Med det menar jag att om jag inte är medveten så är jag heller inte medveten om livet, att jag lever.