Patientens ställning inom hälso- och sjukvård

Patientens ställning inom hälso- och sjukvård är ett arbete som främst kommer att handla om rättigheter för patienten, men även skyldigheter då man är i behov av vård. Sverige är ett av de länder i världen som är mest framgångsrika vad det gäller hälsa och sjukvård. De flesta känner sig trygga med vården. Kommunikation och bemötande är viktig inom hälso- och sjukvårdsarbetet, och vi har våra lagar och regler som stödjer vårdarbetet och förstärker patientens rättigheter.

Jag ska sammanfattningsvis ta upp sådant som omfattas av lagar, rättigheter och skyldigheter för patienten, med hjälp av anteckningar från lektioner och Internet skall jag försöka att fördjupa mig i frågan, och på bästa sätt förklara och sammanfatta detta. Frågeställningarna ska vägleda mitt sökande men behöver nödvändigtvis inte svaras på. Rättigheter och skyldigheter är nyckelord i mitt sökande.

Vad säger lagen?
Vad har patienten för rättigheter och skyldigheter inom hälso- och sjukvård?
Kan vårdarbetet förbättras och stärka patientens ställning inom vård och omsorg?

Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL är en ramlag som bestämmer mål och krav för vad vård innefattar, men räknas inte som en rättighetslag. Hälso- och sjukvårdslagen tydliggör omfattningen av hur sjukvården ska förebygga sjukdomar, och även skador genom att förhindra dess uppkomst, utreda orsaker och behandla sjukdomar och skador. I HSL förtydligas även ansvar för sjuktransporter och om hur man går tillväga då någon avlidit.

Syftet för en god hälso- och sjukvård är vård på lika villkor för alla människor. Vård ska erbjudas med hänsyn utifrån den enskilde människan och med respekt. Den som har största behovet av vård ska prioriteras först. Vad det gäller tandvård så finns vissa bestämmelser.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Exempel på rättighetslag är LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ansvara alltså för trygghet i det sociala livet. Personer som omfattas av denna lag är bland annat, äldre, handikappad och psykisktsjuka. Som personal har man ett ansvar för att patienten får den service som krävs och ligger inom lagens ramar, man har alltså anmälningsplikt till tillsynsmyndigheten då missförhållanden påvisas.

Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen menar att alla människor skall ha samma förutsättningar vad det gäller ekonomisk och socialtrygghet, likvärdiga levnadsvillkor och ett deltagande i samhället, med hänsyn till människans integritet och självbestämmanderätt. Äldre personer kan ansöka om hjälp från socialtjänsten, ett såkallat bistånd. Bor du kvar i ditt eget hem kan du få hemtjänst. Hemtjänsten kan hjälpa dig med praktiska saker som att städa, tvätta, handla och laga mat eller att gå till posten eller banken.

Patientens rättigheter
Som patient har man rätt till att själv välja vårdcentral eller sjukhus. Valfriheten avser även privat vård som finansieras av landstinget. Söker man vård utanför sitt län betalar man själv resorna. Detta gäller inte vid högspecialiserad vård, då remiss alltid krävs från de landsting man räknas till.

Valmöjligheter
Man har rätt till underrättelse om sitt hälsotillstånd och om olika tillvägagångssätt för hur undersökning, vård och behandling kommer att gå till. Patienten har rätt till att diskutera fram hur vård och behandlig skall gå till väga. Finns det flera behandlingsalternativ som är likvärdiga ska patienten själv kunna välja behandlingsform. Informationen som patienten får av läkare eller annan personal ska vara anpassad så att patienten förstår innehållet av det och själv kan bilda sig en uppfattning om sin sjukdom utifrån detta.

Bemötandet
Patienten ska alltid bli bemött på ett korrekt sätt när han/hon besöker hälso- och sjukvården. Individens värderingar skall respekteras så som den är. Sjukvårdspersonal ska bära namnskylt och alltid presentera sig vid mötet med patienten. Patienten kan vara hörselskadad eller ha talsvårigheter, eller patienten kanske inte förstår det svenska språket så har denne rätt till tolk. Dessa regler gäller även då patienten har nedsatt förmåga att själv avgöra vad som är bäst för honom/henne i situationen.

Omvårdnad
Som patient har man rätt till att få en huvudansvarig läkare och en huvudansvarig sköterska som har lite extra ”koll” på patienten under pågående sjukhusvistelse. En patient har dock ingen rätt att kräva att få en viss behandling, undersökning eller remiss. Men som patient har man rätt att neka behandlig eller att avbryta sin behandling när man vill. Då ansvar inte häller läkaren för följderna av patientens handlande. Undantagsregler gäller inom psykiatrisk tvångsvård och vård då det gäller smitta och smittspridning, detta under smittskyddslagen.

Delaktighet
Som patient har man rätt till att delta i sin behandlig och rätt till kopia av sin journal där alla vårdinsatser skall noteras. Som patient ska du få begripliga besked om ditt hälsotillstånd och om de undersökningar och behandlingar som står till buds. Ytterst är det den som har ansvaret för din vård som ska se till att du får individuellt anpassad information. Man får själv välja om uppgifter om en får lämnas ut till andra, då all personal som är anställda på landstinget har tystnadsplikt. Undantag finns, bland annat då brott föreligger.

Vård inom EU
För att få rätt till medicinskt nödvändig vård inom EU/EES och Schweiz behöver patienten ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet kan beställas från Försäkringskassan. Vad som är medicinskt nödvändig vård bedömer läkaren. Dit räknas exempelvis akutvård. Som patient betalar man samma patientavgift som gäller för andra försäkrade i landet. Patienten måste vända sig till en offentlig sjukvårdsinrättning. Om patienten går till en privat vårdgivare riskerar denne att få betala hela kostnaden själv.

Hot, våld och förändringar

Lex Maria och Lex Sarah
Lex Maria är det vardagliga namnet på lagen då hälso- och sjukvårdens yrkesområde brister. Lagen som innebär att vårdpersonal har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Namnet Lex Marias bakgrund är den missöde som1936 påträffades då ett antal patienter på Maria sjukhus i Stockholm avled till följd av felbehandling.

Namnet Lex Sarah kommer av undersköterskan Sarah Wägnert, som tjänstgjorde vid vårdhemmet Polhemsgården i Solna. I oktober 1997 uttalade sig den då 23-åriga undersköterskan i TV om att vanvård förekom på boendet. Detta ledde till stor uppmärksamhet i media och manade till att lagen inrättades. Noggrann undersökning gjordes senare av Polhelmsgården och detta visade att personal, bland annat en erfaren sjuksköterska, inte delade inställningen om att vanvård förekom. Istället hävdade sjuksköterskan att det kan som ung undersköterska vara omtumlande att konfronteras med vardagen på en avdelning med gravt senildementa i livets slutskede.

Vad är övergrepp?
Exempel på övergrepp är om någon eller några av de anställda använder hårda tag eller använder hot och/eller skrämmer äldre eller funktionshindrade personer.

Det kan övergrepp handla om:
Fysiska övergrepp som till exempel slag, nypningar eller skakningar.
Psykiska övergrepp som till exempel bestraffningar, hot, trakasserier eller kränkningar.
Sexuella övergrepp som till exempel antydningar av olika slag.
Ekonomiska övergrepp som till exempel stöld, förskingring eller utpressning.

Patientens skyldigheter

Ekonomiska skyldigheter
När patienten besöker en vårdinrättning ska patienten betala patientavgift, undantag är om han/hon har frikort eller om denne söker vård enligt Smittskyddslagen. Patienten måste passa tiden. Blir du som patient försenad eller förhindrad att utnyttja sin bokade tid måste patienten meddela detta så fort som möjligt så att andra patienter kan bokas in. Om patienten uteblir från en avtalad läkartid får patienten ändå betala patientavgiften. Vid besök på en vårdinrättning är patienten skyldig att uppge namn och personnummer och visa en identitetshandling som styrker detta.

Samhällsfarliga sjukdomar
Som patient är man skyldig att följa Smittskyddslagen, vilket innebär att den som har någon såkallad samhällsfarlig sjukdom måste uppsöka läkare. Det finns ett 30-tal smittsamma sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen, exempel är könssjukdom som klamydia och gonorré. Andra sjukdomar är bland annat hiv och salmonella. I varje landsting ska det finnas en särskild läkare som ansvarar för smittskyddet.

Det är idag ett faktum att alla människor har rätt till god hälso- och sjukvård i Sverige. Det är varje människas rätt till rättigheter i vården, och det säkras med lagar, regler och förordningar. Man kan tycka att i ett samhälle som detta, så skall det ses som en självklarhet att varje individ skall mötas med bästa möjliga vård och respekt för den enskilde. Man kan ändå se att vården i Sverige de senaste decennierna hamnat i situationer där brister uppkommer. Och andra sidan har detta i sin tur lätt till förbättringar inom vården, ett praktexempel är inte minst Lex Sarah.

Sverige har traditionellt haft en mycket god sjukvård som baserats både på god samhällsekonomi, hög prioritering av vård och omsorg samt grundats på hög kompetens och mycket aktiv utveckling och forskning. I förhållanden till god samhällsekonomi och stor tillgång på resurser, är det för de flesta individer en självklar del i våra medmänskliga relationer att vi i alla situationer skall sträva efter att ge bästa tänkbara vård till varje medmänniska som är i behov av det. Möjligheter till förbättringar finns inom lagar, regler och förordningar men framför allt är det mötet mellan människor och respekten till varje enskild individ som är det viktiga.

Genom att kortfattat göra ett samandrag av lagar, regler och förrådningar så kan man se vad patienten generellt har för rättigheter och skyldigheter inom hälso- och sjukvård. Men för att kunna ge slutsatser om förbättringar vad det gäller patientens ställning inom hälso- och sjukvård så krävs ett djupare forskningsarbete. Genom vår välfärd har vi grundförutsättningar för förbättringar, och det som i första hand krävs är kompetens inom vården av vårdpersonal för att förstärka patientens känsla av delaktighet, valmöjlighet och förståelse i omvårdnadsprocessen.